Irisanalys

Irisanalys innebär att ― genom studier av ögats pupill, iris samt ögonvitan ― analysera obalanser i kroppen.

Irisanalys är en gammal metod omnämnd av bl.a. Hippokrates(läkekonstens fader). Den moderna irisanalysen har dock sin upphovsman i den ungerske läkaren Ignatz von Peczely, som publicerade sina rön 1881. Han studerade ögonen hos patienter som skadats och sedan opererats och noterade förändringar av ögats iris (regnbågshinna). Utifrån dessa samband utvecklade han en metod för att med hjälp av tecken i iris analysera obalanser och funktionsstörningar i kroppen. I Sverige vidareutvecklades metoden vid sekelskiftet av homeopat Nils Liljeqvist.

Vid irisanalys så använder jag en riktad lampa samt ett förstoringsglas som hjälpmedel. Varje organ har sin bestämda plats, höger kroppshalva i höger öga och vänster kroppshalva i vänster öga, huvudet i övre delen och benen i nedre delen av iris.  Jag undersöker även pupillens form och placering i iris, dess storlek och rörlighet.

Förändringar i iris uppkommer genom att varje organ har en nerv som är kopplad till ögat via de långa ciliarnerverna.

Dessa förändringar av varierande färg och form har allesammans olika betydelse när man ställer en analys.